Härs och tvärs

Transportsträckan från Otavalo till Baños gick på nästan 300km så när vi väl inledde det egentiliga busslivet så gjorde vi det med att först sitta hela dagen i buss.

I Baños parkerades bussarna invid ett hotell för fyra nätter. Baños är en trevlig stad som de flesta besöker pga dess utbud av äventyrliga aktiviteter t.ex. rafting, djungel- och vulkanvandringar, forspaddling, klättring, zipline, osv. Baños ligger på ca 1800 meters höjd och har Amazonas som granne.

Efter att ha sovit min första natt på taket packades ryggsäcken för en två dagars djungelvandring (regnskog). Vi besökte till en början en djurpark där av olika skäl omhändertagna djur placeras. Somliga kan hamna att leva hela sitt liv där (t.ex. för att de aldrig lärt sej jaga) medan andra kan återföras till naturen. Där fick vi se allt från sköldpaddor till leoparder.

När vi väl kom så långt att vi inledde själva vandringen blev det varmare och skitigt värre. Eftersom det i området regnar mycket och regelbundet även när det inte är regnperiod var stigarna ofta rena lerbadet. Detta gjorde att det var dåligt med fäste såväl i uppförs- som nedförsbackarna. Den första vandringen tog någon timme och innefattade ett välkommet svalkande bad vid ett vattenfall.

Innan middagen inkvarterades vi vid en lodge i 10-personersrum i en byggnad som hemma nog skulle gå under benämningen lada, även om nu denna var byggd på pålar. När vi blivit tankade och solen gått ner blev det att åka pick-upflak och göra en nattvandring. I kolmörkret blev man mycket mer medveten om regnskogens ljud och dofter. Under vandringen bongades bl.a. caymaner, spindlar, grodor och syrsor. Därtill fick vi smaka på myror samt se en i bur boende baby boa. Boan väcktes under en timme två gånger och blev därav så pass stingslig att den andra gången den fiskades upp ur buren bet guiden i fingret.

En i resesällskapet är spindelfantast och han lyckades tyvärr hitta en tarantella boendes under översta trappsteget till vår lada. Visst var den vacker (på tre meters håll), men den kunde ju ha valt ett annat krypin!

Det regnade sen nästan natten igenom, så det blev att frysa en del i överslafen eftersom gavelväggen inte var högre än de övrig väggarna och det därmed bildades ett ordentligt ”lufthål” mellan väggen och åstaket. Men taket höll tätt.  Vandringsdag två var därmed inte bara varm utan också väldigt fuktig. Men även den dagen fanns det möjlighet att vattenfallsbada och skölja de allt tyngre byxbenen. Till vattenfallet vadade man den här gången i stövlar och badkläder eftersom vattnet tidvis nådde en nästan till naveln.

Dagen avslutades sedan med en ”båtfärd” med den typ av kanot som används på floderna här. Dessa traditionella kanoter är snidda ur ett träd! En kanot rymmer 4-5 personer (i västerlänningar räknat) plus styrman. Båten styrs med en paddel som ser ut som en gammaldags brödspade. Där det forsade rullade vågorna över och blötte ner den som satt längst bak (jag) från midjan och neråt. Från midjan och uppåt var man redan blöt eftersom det kom en tropisk skur när vi väl kommit oss ut på floden.

Sista dagen i Baños blev det sen åka av. Det blev för undertecknad zipline för första gången. Zipline innebär i princip att man sätter på sej en sele som kopplas till ett hjul som sitter på en vajer och så åker man hängandes högt över marken så långt vajern räcker. Denna zipline bestod av sex sektioner som var 150 till 550 meter vardera! Sammanlagt blev det över två kilometer som vi fick åka sittandes, flygandes eller med huvudet neråt.